Du har precis vaknat. När du öppnar ditt sociala mediaflöde i telefonen ser du en video där en surfare utanför Torö påstås få armen avbiten av en ilsken haj.


 
Efter frukost tittar du återigen till telefonen. En vän har kommenterat ditt inlägg och hävdar bestämt att filmen är manipulerad och att du borde veta bättre än att dela den.


 
Nöjd med att ha genomskådat hajbluffen slår du upp tidningen. Mittuppslaget består av ett  livsstilsreportage som beskriver de hälsobringande effekterna av en kost baserad enbart på röda geléråttor. I artikeln intervjuas flera kändisar som alla beskriver hur geléråttan förändrat deras liv.


 
När du vaknar dagen därpå har du ont i magen. När du dessutom ställer dig på vågen visar den att du gått upp i vikt.


 
Efter påsen med röda geléråttor mår du förvånansvärt bra, efter påsen med gula börjar du må lite lätt illa och efter den gröna rusar du ut till toaletten. Resultatet måste bero på olika färgämnen i råtorna. Till freds med det positiva resultatet av din självstudie beslutar du dig för att börja sprida den röda geléråttedieten till resten av världen. Du säger upp dig från jobbet och startar upp ett konsultföretag där du erbjuder kostrådgivning och intensivkurser.

 
Studien är bara några sidor lång och består av en intervjudel där tio personer som ätit en påse röda geléråttor får bedöma hur de mår på en skala mellan 1 och 10. Hälften av personerna tyckte att de blev gladare medan de övriga inte upplevde någon större skillnad.


 
Senare på dagen får du ett svar från Havs- och vattenmyndigheten där de förnekar att det skulle finnas människoätande hajar i Östersjön och påstår att filmen är en manipulerad viral bluff.


 
Efter att inte ha fått något svar på ditt epost beslutar du dig för att att ta saken i egna händer. Du skaffar ett wordpresskonto och startar bloggen “Sanningen om Östersjön och den stora hajkonspirationen” där du i detalj redovisar hur myndigheterna försöker mörka det omfattande problemet med hajattacker i Östersjön. Du länkar till alla de bevis du hittat tidigare och illustrerar dem med lämpliga bilder från internet på människor som skadats av hajar.

 
Med rödpennan du hade med dig till biblioteket skriver du in egna varningstexter i alla böcker om nordiska däggdjur som står i hyllorna.

 
Efter att ha tagit en lång och välförtjänt sovmorgon befinner du dig på ett möte på jobbet. En av medarbetare redovisar ett projekt som har genomförts tillsammans med en grupp forskare från Västerås. Resultatet är nedslående och de flesta på mötet enas om att det är västeråsarnas fel och att ni aldrig mer ska arbeta med de där opålitliga och luriga rackarna.


 
När du kommer hem på kvällen söker du efter information om skillnader i intelligens mellan landsortsbor och stadsbor. Snabbt hittar du flera internetforum som ägnar sig åt ämnet. Du beslutar dig för att engagera dig i forumet “urban supremacy” där du snart blir en uppskattad medlem.

 
Upprörd skriver du ett PM till företagets chef där du beskriver vad som hände på mötet och frågar hur arbetet med att förändra den negativa attityden gentemot Västerås ska förbättras. Du erbjuder dig att själv leda processen.

 
Det är kväll och du sitter och tittar på märkliga klipp på Youtube. På ett av klippen syns en kvinna på cykel som när två män i en skåpbil busvisslar efter henne blir så arg att hon river loss en av bilens backspeglar. Bland kommentarerna under klippet vädras alla möjliga teorier och åsikter. Några tycker att det här är ett tecken på att feminismen har gått för långt. Många tycker att det är rätt åt bilen och männen i den. Andra passar på att vädra sitt förakt för cyklister i allmänhet.


 
Sant eller inte. Under resten av dagen skrattar du tillsammans med dina vänner över klippet samtidigt som ni delar erfarenhet från gatorna och kommer med konstruktiva förslag på hur trafikklimatet och trafikmiljön kan förbättras.

 
Du söker efter information om filmklippet och försöker ta reda på när det delades första gången. Det visar sig svårare än förväntat. I en artikel på nyhetssidan “du anar inte vad som hände sen” hittar du en intervju med ett vittne som beskriver hur kvinnan på cykeln, männen i bilen och motorcyklisten hade instruerat varandra precis innan händelsen ägde rum.


 
Den följande veckan blir intensiv och bland kommentarerna blir åsikterna allt mer aggressiva. Längst går en användare som kallar sig “Volvo lastvagnar 4-ever” som liknar dig vid Hitler och kallar din inställning till bilismen för trafiknazism. Du skriver något bittert om att Godwins lag ännu en gång bekräftats och drar dig därefter ur diskussionen.

 
Innan du går och lägger dig öppnar du datorn för att titta på nyheterna. En omfattande brand har brutit ut i tunnelbanan och räddningstjänsten arbetar intensivt med att släcka branden och evakuera alla människor som befinner sig i tunnelbanesystemet. I en kommentar till artikeln hävdar någon att branden är anlagd och som bevis hänvisar personen till uppgifter på den alternativa nyhetssidan "Allt annat än PK".


 
På en presskonferens någon vecka senare fastslår räddningstjänstens utredare att branden orsakats av fel i ett ställverk. Du litar inte på bedömningen och bestämmer dig för att tillsammans med några av de ansvariga för "Allt annat än PK" göra en dokumentärfilm om sanningen kring vad som egentligen hände den där kvällen i tunnelbanan.

 
Det är fredagskväll och du bestämmer dig för att gå på bio. Eftersom du tycker om historiska kostymfilmer bestämmer du dig för att se den nya filmen "Vikingar: erövringar och korståg i österled". Filmen är en dramatisering av en historisk roman med samma namn och handlar om den fiktive vikingahövdingen Tsargarn och hans våldsamma äventyr. Den inleds med en påkostad krigsscen där Tsargarn och hans  här av hänsynslösa vikingar plundrar en by i dagens Ukraina. Det som sedan följer är den fascinerande historien om hur Tsargarn genom list och krigsduglighet påstås lägga grunden både för det ryska riket och tsarfamiljen.


 
På museet hittar du en specialmonter som innehåller olika kontroversiella teorier kring Rysslands grundande och namn. Forskningen är delad, vad eller vem som låg bakom är oklart och vilken roll vikingarna och utytet med skandinavien spelade är osäkert. I museets butik köper du med dig en forksningsrapport om myter och sanningar om vikingar. Hösten är räddad.

 
Mannen som ligger bakom sajten beskriver sig som fristående historisk expert och lägger fram en mängd bevis för att det verkligen var Tsargarn som grundade Ryssland och att han även är urfadern till den ryska tsarfamiljen.


 
Några dagar senare blir du uppringd av en journalist från en stor kvällstidning som bjuder in dig till en debatt om källkritik och virala fenomen på internet. Du tackar ja. Under debatten får du frågan om du är helt säker på vad som hände i det där klippet. Du svarar nej och tillägger att du ville testa hur långt du
med hjälp av tillgänglig digital information kunde komma i jakten på att utröna vad det faktiskt var som hände i det där klippet. Och att du skickade ut din undersökning mest för att se om någon skulle ta dig på allvar.

Dagligen ställs vi alla inför information som kan vara svår att värdera och förhålla sig till. Med hjälp av några enkla källkritiska frågor går det förhoppningsvis att undvika de värsta fallgroparna:

När är informationen publicerad?
Var publicerades den först?
Vad bygger den på för källor?
Vem står bakom informationen?
Hur är informationen formulerad?
Varför är just den här informationen publicerad här?

Det finns många och bra digitala hjälpmedel för att ta reda på om det du läser är myt eller lögn, varifrån bilden du tittar på kommer och om den är manipulerad, eller vem som står bakom en text eller en hemsida. Använd dem.
Gör om testet
Powered by Typeform
Powered by Typeform